Varför Swish är svårare än kortbetalningar att integrera
Med Stripe eller Klarna lägger man in ett bibliotek, skapar en nyckel och är igång. Swish fungerar annorlunda. Avtalet — Swish Handel — tecknas hos företagets egen bank, och det är banken som utfärdar certifikatet som identifierar företaget mot Swish. Varje anrop mot Swish Commerce API måste göras med det certifikatet, över en ömsesidigt autentiserad TLS-anslutning.
Det betyder att varje företag som vill ta emot Swish-betalningar i sin egen tjänst själv måste hantera certifikat, förnyelse av certifikat, mTLS-konfiguration, en publik adress för callbacks och Swish-API:ets tekniska detaljer. Det är inte svårt i sig, men det är många rörliga delar för något som borde vara en knapp.
Det är den tröskeln som gjorde att vi byggde getpayment.se: en plattform som är godkänd Teknisk Leverantör hos Swish, där kunden tecknar Swish Handel hos sin bank, väljer oss som teknisk leverantör och integrerar ett vanligt REST-API. Resten av den här artikeln handlar om vad vi lärde oss om det tekniska på vägen.
Certifikatet och mTLS
Swish Commerce API kräver mTLS: både servern och klienten identifierar sig med certifikat. Ert certifikat får ni via bankens certifikatportal efter att avtalet är tecknat. Det ska lagras säkert — det är i praktiken nyckeln till att skapa betalningsbegäranden i ert namn.
Hantera det som en hemlighet, inte som en fil i repot. Kryptera det i vila, ladda det bara i den process som pratar med Swish, och ha en plan för förnyelse innan det går ut. Ett utgånget certifikat märks som att alla betalningar plötsligt misslyckas, och det händer alltid en fredag.
Sätt upp en testmiljö tidigt. Swish tillhandahåller en simulatormiljö med testcertifikat, och det är där ni ska bygga och testa hela flödet innan ett enda riktigt certifikat kommer nära koden.
E-commerce och m-commerce är två olika flöden
Swish har två sätt att starta en betalning, och ni behöver troligen båda. I e-commerce-flödet anger betalaren sitt mobilnummer, ni skapar en betalningsbegäran, och Swish skickar en push till betalarens Swish-app där hen godkänner. Det passar när kunden sitter vid en dator.
I m-commerce-flödet anger betalaren inget nummer. Ni skapar begäran, får en token, och visar antingen en QR-kod eller öppnar Swish-appen direkt via en länk på samma telefon. Det passar mobilen — och föreningens betalsida där ingen vill knappa in sitt nummer.
Skillnaden ligger inte bara i API-anropet utan i hela användarupplevelsen efteråt: i m-commerce-flödet kommer användaren tillbaka till er från Swish-appen, och ni måste kunna visa rätt status när hen landar.
Callbacks: lita aldrig på det som bara kommer in
När betalningen är klar — eller avbruten, eller misslyckad — anropar Swish den callback-adress ni angav. Det är där status kommer in. Men en callback är ett inkommande HTTP-anrop till en publik adress, och en publik adress kan anropas av vem som helst.
Behandla därför callbacken som en signal, inte som en sanning. Verifiera att den kommer över mTLS från Swish, och verifiera status genom att hämta betalningen från Swish innan ni markerar ordern som betald. Det är en extra rundtur, och den är värd varje millisekund.
Callbacks kan också komma dubbelt, komma sent, eller komma i fel ordning. Er hantering måste vara idempotent: samma callback två gånger ska ge samma resultat, inte två leveranser.
Idempotens och återbetalningar
Idempotens gäller åt andra hållet också. Om ert system skapar en betalningsbegäran, tappar svaret på grund av ett nätverksfel och försöker igen, ska det inte bli två begäranden till kunden. Ge varje betalning ett eget id på er sida innan ni pratar med Swish, och använd det för att känna igen omförsök.
Återbetalningar är ett eget anrop med egna callbacks och egen status. Bygg dem som ett förstaklassigt flöde från början — en återbetalning som bokförs fel är dyrare att reda ut än en betalning som aldrig gick igenom.
Logga allt som rör pengar: begäran, svar, varje callback, varje statuskontroll, med tidsstämpel och id. När en kund hör av sig om en betalning som 'försvann' är loggen det enda ni har.
Bygga själv eller använda en teknisk leverantör
Om ni är ett företag som vill ta emot Swish i er egen tjänst är frågan om ni vill äga certifikathanteringen, mTLS-uppsättningen och callback-verifieringen själva — eller om ni vill ha ett REST-API med API-nyckel och webhooks som ni redan vet hur man använder. Pengarna går direkt till ert bankkonto i båda fallen; Swish Handel är alltid ert eget avtal med er bank.
Vi byggde getpayment.se för det senare fallet. Vill ni läsa hur plattformen är uppbyggd finns den som case study, och vill ni prata om er egen Swish-integration hör ni av er.
Taggar